Populärkulturens faror: Maskis

Populärkultur är det farligaste som finns! Ungdomar som spelat det senaste videospelet i Grand Theft Auto-serien går nästa sekund ut och dödar, barn som lyssnat på Judas Priests nya LP går också ut och dödar och/eller blir läder-bögar och dem som läst ett nummer av Blondie börjar äta perverst stora smörgåsar och/eller döda. Så har det alltid varit och kommer alltid förbli. Under titeln Populärkulturens faror kommer jag framöver presentera olika exempel på hur den långsamt men säkert demoraliserar hela männsikorsläktet.

Under hela nittonhundratalet har filmen som medium tvångsmässigt utfört sitt dåliga inflytande på oss. Från hotfulla tåg som tycks flyga ut ur duken och raggarungdomar som spottar, svär och dricker för mycket Coca Cola till nutidens 3D-filmer där vi fullkomligt tappat uppfattningen om skillnaden mellan fiktion och verklighet.

Men allra värst är ändå skräckfilmen. Usch! Här nedan följer ett utmärkt exempel på hur en helt vanlig pojke som sett Ringaren i Notre Dame på bio blir en fara för hela sin omgivning. (Från tidningen Se, nr 11 1949)


Fråga till äldre läsare: När slutade människor som var vid sinnes fulla lag använda uttrycket maskis för maskerad. Det senaste beviset på att ordet användes på fullt allvar har jag lyckats hitta 1987. Någon som har ett nyare exempel.




LIVSGLÄDJE-BAROMETERN: 1%