Jook ägnade sig förvisso åt den rådande glam-rocken men attityden påminde mer om punken som påpassligt slog igenom när Jook gett upp. De var powerpop innan uttrycket ens fanns. Med lite optimism kan man säga (som man man alltid brukar säga när någon misslyckats) att de var före sin tid.
Jook har med åren fått viss upprättelse om man med det menar att de hyllats världen över i notiser i kreddiga musik-tidningar. Och 2005 släpptes så deras tidigare outgivna debut-album på CD och man jublade glatt i de där notiserna i de där tidningarna. Resten av världen har fortfarande inte brytt sig mindre.
Jook har med åren fått viss upprättelse om man med det menar att de hyllats världen över i notiser i kreddiga musik-tidningar. Och 2005 släpptes så deras tidigare outgivna debut-album på CD och man jublade glatt i de där notiserna i de där tidningarna. Resten av världen har fortfarande inte brytt sig mindre.
På deras sista EP låg Aggravation Place; i mina öron, en av de finaste pop-låtar som spelats in. Aggravation Place låter som The Jam före The Jam ens lät så själva. Det är ren skör powerpop med bombastiska intentioner. Ett anthem. Erkänn att den är oemståndlig! Så låt oss (jag och ni fem läsare) göra 2010 till året då Jook fick revansch. (Och köp/låna/banda/hitta för bövelen hela plattan, Different Class som bjuder på ännu mer av det goda.)
LIVSGLÄDJE-BAROMETERN: 92%
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar